Hur fintech bidrar till att minska klimatförändringar
Havens yttemperaturer slår nya rekord, och inte på ett bra sätt. Skogsbränder orsakar omfattande störningar och tragedier runt hela världen och Europa har precis upplevt en värmebölja som döptes efter den trehövdade hunden från helvetet. Världens nationer bekräftar sina åtaganden för nettonollutsläpp på nytt samtidigt som de misslyckas med att komma överens om hur de ska skydda regnskogarna och presenterar nya oljeprospekteringsprojekt.
Det finns många organisationer som genuint kämpar med utmaningen att förverkliga sina ESG-åtaganden (environmental, social and governance), men det finns fortfarande illasinnade aktörer som skapar rubriker. Kunder är i bästa fall förvirrade av de föränderliga budskapen gällande företagens ansvar och i värsta fall ursinniga över alla försäkringar om att de kommer att dra lärdomar av de inträffade incidenterna. Det är förståeligt om de himlar med ögonen när de får höra att de bästa nya verktygen för att påverka klimatförändringar kommer från fintech-sektorn.
Här kommer Mathias Wikström in i bilden som vd för och medgrundare av det svenska och lösningsorienterade teknikföretaget Doconomy, en global ledare när det gäller att få varje transaktion att räknas i kampen för att minska klimatförändringarna.
”Ta en titt på vad du investerar i. Har du en negativ påverkan eller startar du dagen på rätt fot?” frågar han. ”Har dina pengar jobbat under natten med att stötta hållbara initiativ eller företag? Det är inte alla som vaknar på morgonen och funderar på sina klimatavtryck, så det handlar om att tillhandahålla verktyg som möjliggör, engagerar och stärker människor att få en bättre förståelse för sina klimatavtryck och hur de kan agera på det på ett trovärdigt och mätbart sätt.”
Så hur stöttar Doconomy sina kunders insatser för att lyckas med sina åtaganden kring nettonollutsläpp? Inte så bråttom! Mathias två karaktärsdrag, passion och precision, lyser igenom när han illustrerar hur komplext det problem är som han är så hängiven att hitta en lösning på.
”Det är inte många som vet att man faktiskt kan kompensera för delar av sina utsläpp och ändå hävda att man har ett nettonollutsläpp”, förklarar han. ”Nettonollutsläpp är en definitionsfråga. Mitt problem är inte nettonollutsläpp i sig, utan alla påståendena, reglerna och samarbetena. Det är väldigt svårt att följa framstegen och förstå vad som är konkret, vad som är på riktigt och vad som är väsentligt jämfört med vad som är grönmålning, vad som är undanröjning och vad som är skitsnack.”
Sedan 2018 har Doconomy utvecklat verktyg genom att använda sitt Åland Index och de tillhandahåller kunder med påverkansbetyg för CO2e (koldioxidekvivalenter) och H₂O (sötvattensförbrukning) baserat på finansiella transaktioner på detaljerad nivå.
”Vi förstod tidigt att vi behövde automatisera det helt och hållet. Det behövde vara enkelt och kopplat till något som redan fanns på plats”, säger Mathias. ”Det är ju transaktioner vi tittar på, eller hur? Vi tog alla betalkorten och gjorde om dem till ’läroböcker för förändring’ genom att berika transaktionsdata med ett betyg för varje transaktion som gjordes.”
I syfte att hjälpa kunder att förstå sina egna data samarbetar Doconomy med exempelvis S&P Global Trucost för att få information som ligger till grund för indexmåtten i Åland Index. ”Det är viktigt att tillhandahålla bästa tillgängliga data”, menar Mathias. ”Vi använder data för investerare som kan användas för att fatta beslut i mångmiljonklassen eller som åtkomliga data vid konsumtion.”
Gå djupare: ett index för förändring
Så hur fungerar processen? ”Det är programvara i form av en tjänstekomponent där vi tillhandahåller ett API (Application Programming Interface) till bankerna”, förklarar Mathias. ”Vi tar emot anonymiserade uppgifter om spenderade belopp och kategorikoden. Därefter svarar vårt verktyg med koldioxidutsläpp som motsvarar utgiften i den kategorin som ett numeriskt värde. Integritetsaspekter respekteras fullt ut och kundinformation lämnar aldrig banken.”
Doconomy nöjer sig inte med indexering. De tillhandahåller också verktyg och data som underlättar koldioxidbudgetering, jämförelser mot 2030, konkurrenskraftiga fältjämförelser samt ett program med föreslagna förbättringar som utvecklades i samarbete med WWF (Världsnaturfonden, inte wrestling).
Doconomys Transaction Impact Calculator använder Åland Index för att identifiera varje transaktion och tilldelar den ett klimatpåverkansbetyg. Den här beräkningsmetoden sträcker sig från makroanalys, såsom leverantörskategori per transaktion, till den detaljerade precision som krävs för att identifiera produktkoder korrelerat mot varumärke. På detta sätt kan Doconomy ge sina kunder korrekta klimatavtryck för enskilda spenderade belopp på företagskort samt samlade betyg för hela organisationer.
Över 100 banker runtom i världen har nu börjat använda Transaction Impact Calculator. ”Vi är väldigt glada att se det användas av banker med över 700 miljoner enheter i sitt ekosystem”, säger Mathias. Genom att analysera och betygssätta företagsprodukter hjälper Doconomy kunder att visa upp trovärdiga data gällande sina klimatavtryck. De hjälper även till att främja köpaktivitet som är mer välinformerad samt meningsfulla åtgärder för att minska klimatförändringarna.
”Plötsligt introducerar vi jämförbarhet mellan leverantörer, vilket har en påverkan eftersom konsumenter kan börja bestämma med plånboken och sannolikt föredrar de leverantörer med lägre påverkan.”
Mathias må vara passionerad, men han är också pragmatisk, och erkänner att utmaningarna med att försöka minska klimatförändringarna inte kan tacklas av enbart storföretag. Det gäller särskilt i en era med leveranskedjor som blir alltmer komplexa.
Gå djupare: stå för sina ord
”Vi har skrivit på för att minska våra utsläpp för vår värdekedja med 50 procent fram till år 2030 och för att vi ska nå nettonollutsläpp till år 2040. Vi står för vårt ord på det mest konkreta sätt vi kan. Vi skulle aldrig be någon annan att göra något som vi inte själva gör.” Som Mathias ärligt påpekar: ”Halvhjärtade insatser kommer inte ha någon effekt alls.”
”Vi jobbar med olika aspekter: förnybara energikällor, menyval, alternativa transportsätt”, fortsätter han. ”Pendling är också en del av företags koldioxidavtryck, eftersom anställda måste ta sig till kontoret. Så vi fortsätter att jobba inom ett hybridlandskap.”
I jämförelse med de andra betygen i Doconomy-teamet är Mathias minskning mindre än de andras, men den är fortfarande betydande med 14 procent. Han har motvilligt behövt bli mer pragmatisk gällande sitt eget betyg när han levererar Doconomys budskap.
”Om jag kan få 10 000 personer att minska sina avtryck varje gång jag reser tycker jag att det är värt påverkan det har på mitt avtryck att göra det. Vårt uppdrag är att framtidssäkra liv på planeten. Att göra hållbarhet till vår livsstil. Att engagera andra och utbilda dem om orsak och verkan så att de kan fatta bättre eller mer medvetna beslut och ställa rimligare krav som medborgare, konsumenter och beslutsfattare.”
Doconomys projekt hjälper företag av alla storlekar. Företaget släppte sin 2030 Impact Calculator kostnadsfritt till små och medelstora företag och leverantörer så att dessa företag kan utvärdera sina produkters klimatavtryck oavsett storleken på organisationen.
”Det jämnar ut spelplanen och demokratiserar åtkomst till påverkansdata, vilket ökar transparensen kring alla kommersiella samarbeten”, förklarar Mathias. Vi granskar alla globala beräkningar, identifierar klimatavtrycken för deras produkter och till och med deras förproduktionsplanering för att fatta mer medvetna beslut gällande material, transport och förpackning.”
Gå djupare: beräkning av 2030
Men varför ge bort det kostnadsfritt? ”Det är bra att det finns ett verktyg som detta tillgängligt på marknaden eftersom mindre företag kanske bara har 40 eller 50 produkter. Om de skulle behöva vända sig till en konsult för att beräkna sina klimatavtryck skulle det ha en negativ påverkan på deras verksamhet. De behöver all hjälp de kan få. Kostnaden för att visa vägen kanske hamnar på oss, men kostnaden för en förlorad planet vore större.”
Du kan ta av dig skorna vid ytterdörren, men klimatavtrycket följer dig. Doconomys insatser för att tillgängliggöra klimatpåverkansdata sträcker sig bortom företag och leveranskedjor. De interagerar även med konsumenter och tillhandahåller liknande resurser för att utvärdera personliga klimatavtryck. Doconomy har bland annat samarbetat med UNFCCC (Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar) och utvecklat Lifestyle Impact Calculator som, återigen, går att använda helt kostnadsfritt.
”UNFCCC är en av de absolut mest trovärdiga referenspunkterna i vårt utrymme”, säger Mathias. ”Vi skapade Lifestyle Impact Calculator tillsammans så att vi kunde sprida den till alla världens länder. Den används nu i 120 länder och gör att alla kan få en uppfattning om sina koldioxidavtryck med en beräkning som baseras på deras aktivitet. Hur du bor, hur många rum och barn du har, vad du har för bil (om någon). Det finns en hel del profilinställningar.”
Gå djupare: beräkna påverkan för alla
”Vi bygger infrastrukturen för ekonomiska aspekter som rör klimatåtgärder”, säger Mathias. ”Jag tror att det handlar om att transparens är den främsta drivande kraften som omformar relationer på ett helt nytt sätt och även gör att varumärken och konsumenter kan dela på ansvaret.”
Påverkanskalkylatorn är ett självutvärderingsverktyg som består av ett kort frågeformulär med frågor och formulärfält. ”Allt detta är komplext material, men vi ville göra användarupplevelsen enkel eftersom hållbarhet inte behöver se förjäklig ut”, skrattar Mathias. ”Och den måste vara omedelbart tillgänglig med en hög nivå av användbarhet.”
För Mathias handlar påverkanskalkylatorn om att skapa intresse. ”Ju längre vi väntar, desto svårare blir det. Som kollektiv kan vi alla börja hjälpa varandra. Alla behöver inte göra allt, men om alla gör något kommer vi hamna på en mycket bättre plats än vi befinner oss idag. Det är mycket att begära att någon ska minska sina utsläpp med 95 procent, men om alla kan minska sina utsläpp med 15 till 20 procent är det en början.”
Räckvidden för påverkanskalkylatorn är på väg att öka dramatiskt i takt med att användningen utökas från frivillig till institutionell. Skolsystem har börjat visa intresse för att börja använda Doconomys kalkylatorer som del av sin rörelse att uppfostra en ny generation klimatmedvetna konsumenter.
”Vi har delvis finansierats av Tokyo Metropolitan Government för att starta verksamhet i Japan”, säger Mathias. ”Det finns intresse från prefekturer i Tokyo att börja använda den i sina högstadieskolor så att alla som tar examen känner till sin påverkan.”
Doconomy bidrar nu med kunskap för klimatmedvetet beslutsfattande längs med hela handelskedjan, från bolag till konsument. Genom att stärka alla parter med transparenta klimatavtrycksdata kan Doconomys lösningar nå fram trots otydligheten kring nettonollutsläpp.
”Om du vill veta vad ett företag sysslar med ska du inte lyssna på vad de säger, utan följa pengarna. Om du följer pengarna kan du undvika all grönmålning och komma väldigt nära sanningen om företagets verkliga integritet.”
Mathias må vara realist, men även realister har sina gränser. ”Om vi tittar på de enorma vinster som görs av företag inom branschen för fossila bränslen och olja, samtidigt som de nedprioriterar investeringar kring hållbarhetsinsatser … Jag kan inte begripa det.”
Mathias må vara ovillig att acceptera halvhjärtade insatser och plattityder, men den kommande generationen som består av datainformerade konsumenter kommer att vara ännu mindre förlåtande. Generation Z röstar redan för klimatåtgärder med plånboken, men Doconomys uppdrag är långt ifrån över.
”Vi bygger broarna för den nya infrastruktur som behövs för ekonomiska aspekter som rör klimatåtgärder”, fastställer Mathias. ”Vi skapar allianser och möjligheter för att förstå, försöka mäta och uppskatta ditt klimatavtryck och vi kommer nå minst en miljard människor. Vi ska hjälpa dem att minska sin påverkan med minst 500 kilo i genomsnitt per person.”
Genom att hjälpa företag att följa spåren av sin egen pengaanvändning har Doconomy demokratiserat påverkansdata som rör koldioxid och sett till att alla kan komma åt den information som de behöver för att göra sin del. Så inga fler ursäkter …
På Meta tänker vi alltid på vikten av framtidens arbete och vi försöker förstå den roll som virtuell verklighet kan komma att spela i hur företag drivs. Om du vill ha mer information kan du kolla in våra prognoser gällande framtidens arbete och ta reda på mer om trender och framtida problem som organisationer kan behöva tackla.
Kontakta Meta for Work
Upptäck hur hanterade MetaHorizon-lösningar kan skala din organisation med virtuell och mixad verklighet. Ta reda på hur du kan använda VR och MR för att skapa framtidens arbete och utbildning med våra framgångsberättelser. Det är lätt att komma igång genom att
