Från fartyg till hamn. Från fält till tallrik. Från styrelserum till middagsbord. Medvetenheten om leveranskedjor är nu djupt inbäddad i allmänhetens medvetande. Bristen på produkter har påverkat allas liv under de senaste åren, från halvledare till modersmjölksersättning och toalettpapper, och på en sådan privat plats är alla rädda för att se den där tomma pappersrullen.
När företag globalt försöker få sina leveranskedjor i hamn förstärker extrema väderhändelser och rekordtemperaturer utmaningarna som den redan störda globala infrastrukturen står inför. Det är dags att ta en djupdykning i leverans och logistik och ta reda på hur ett av värdens största företag utnyttjar nya tekniker för att anpassa sig och ändra sin påverkan på klimatet som redan hotas.
Anne-Sophie Zerlang Karlsen är Head of Customer Delivery för Maersk Asia Pacific. Hon och hennes kollegor i Asien-Stillahavsregionen hanterar nu den allt större utmaningen med klimatförändringar, med stövlarna på marken eller kanske i leran ...
”Förra året hade vi rekordlåga vattennivåer i floden Yangtze, vilket kraftigt hämmade möjligheten att transportera last från inlandet till storhamnarna. Svåra tyfonsäsonger som påverkar möjligheten att driva hamnarna är också något som vi har sett de senaste åren. Det är förstås svårt att säga exakt vad som är relaterat till klimatförändringar, men ökningen av meteorologiska extremfall påverkar definitivt den globala logistiken och större samhällen.”
Det visar sig att driften av Maersks enorma nätverk med hamnar, lager, fartyg och containrar under pandemin åtminstone resulterade i en del oväntade fördelar.
”De flesta [frakt]terminaler tvingades överge fasta förtöjningsfönster helt enkelt på grund av de stora fördröjningarna i den globala handeln. Det här var ett paradigmskifte inom linjesjöfarten som förhindrade pålitligheten avsevärt, vilket i sin tur krävde bättre flexibilitet i hur vi driver vår verksamhet. Det vi lärde oss under pandemin gör det faktiskt möjligt för oss att hantera en del av dessa klimatförändringsutmaningar.”
”De flesta känner till Ever Given som fastnade i Suezkanalen i mars 2021, men det var inte lika mycket mediauppståndelse när Yantian-hamnen i Kina stängdes ned på grund av covid-fall i terminalen i maj 2021. Cirka 250 000 containrar påverkades av Ever Given-olyckan, medan över 600 000 FFE-containrar [Forty Foot Equipment] påverkades av att hamnen stängdes ned i Kina.”
Anne-Sophies team jobbar hårt för att driften ska återgå till samma effektivitetsnivåer som innan pandemin, men hon medger att det är ”något som inte har återställts helt än.” Maersks insatser för att höja leveranskedjans pålitlighet kräver nu att de övervakar händelser utanför sina egna driftbehov för att utvärdera potentiella brister hos sina kunders många företagssektorer.
”Varje aspekt av hela end-to-end-kedjan och leveranskedjan ändrades på en dag”, minns Holly Landry, Chief Data Officer på Maersk. ”Maersk är förstås verksamt inom logistik och transport, vi är inte tillverkare, men när vi funderade över den stora bristen på toalettpapper var vår första tanke att se statistik och data för var bristerna fanns.”
Stordriftsfördel. Energieffektivitet. Förbättring av klimatpåverkan. De 400 meter långa jättefraktfartygen som utgör ryggraden i Maersk globala logistikdrift har såklart egna koldioxidavtryck ...
”På Maersk har vi arbetat hårt i över ett decennium för att minska våra utsläpp, från långsammare seglingshastigheter till effektivare fartyg och renare bränsle (bränslen med lågt svavelinnehåll). Vi har dessutom team som ständigt utvärderar hur vi kan förbättra driften så att den är ännu effektivare vad gäller koldioxidavtryck. Det är inte några få stora saker utan en lång lista med små saker. Till exempel hur vi förtöjer våra fartyg eller minimerar väntetiden vid hamnar som tillsammans med de nya fartygen som drivs av grön metanol som kan minska branschens koldioxidutsläpp.”
På andra sidan av nätverket, på andra sidan jorden, finns Holly Landry som är Maersks Chief Data Officer: En AI-pionjär från Kalifornien som nu är hemmahörande i Danmark i hjärtat av företagets verksamhet. Härifrån leder Holly projektet genom att använda stora data för att hitta små ändringar. Hon börjar med att förklara hur Maersk driver flera branscher mot en digital native-strategi som kan revolutionera effektiviteten och koldioxidavtrycken för den globala logistiken.
”Luftfart och hälsovård är branscher som har haft tre till fyra digitala omvandlingar under en lång tidsperiod. Global logistik är i den första av många aspekter av leveranskedjan: Lastbilsförare utanför USA använder inte appar i de flesta delar av Europa, lager i Sydamerika har precis börjat använda avancerad robotteknik och i stora delar av Afrika har tullautomatiseringen bara börjat. För ungefär tio år sedan började vi implementera sakernas internet i fartygen så att vi kunde göra dem långsammare för att minska utsläppen. Ur ett optimeringsperspektiv har digitala möjligheter fungerat bättre eftersom vi vet direkt när schemat inte fungerar och kan minska störningarna längre ned i kedjan.”
”På Maersk erbjuder vi kunderna en utsläppsöversikt där de får en komplett överblick över utsläppen från den globala logistiken, både efter bud och transporttyp. När det gäller drift är vi aktivt involverade i att samla in realtidsdata för detta från systemen som vi använder. Med hjälp av den här lösningen kan kunder identifiera problemområden för utsläpp och källan för dessa problemområden. På så sätt kan de fatta strategiska beslut om var de kan ta initiativ för att minska koldioxidutsläppen och i vilken omfattning. När de använder våra lösningar för minskade utsläpp erbjuder vi också verifierade tredjepartscertifikat som beskriver vilka utsläppsminskningar de har uppnått jämfört med konventionella bränslen/tekniker.”
Realtidsspårning är en vanlig kundtjänstupplevelse som är en del av e-handelslogistikens slutskede, men det har sina begränsningar när det gäller anpassade rutter, förklarar Holly.
”Kan du få fartyget att gå snabbare? Inte direkt. Kan den där lastbilen köra snabbare? Förmodligen inte. En storm kanske rör sig fem knop per timme medan fartygen rör sig en knop. Jättefartygen är i en högre storleksklass än Titanic. Det är ingen bil. Det går inte att svänga på någon sekund. Det går inte att ändra rutt omedelbart.”
Det är förvisso svårt att ändra färdriktning med ett fartyg som är lika stort som en stad, men hur spelar realtidsdata in när lasten är åter på land?
”Vi lägger mycket fokus på synlighet vad gäller hantering av undantag eller beredskapsplanering. Mycket av den mat som skickas till Europa kommer nu från Sydamerika, så om du fraktar frukt från Peru kan realtidskunskaper om händelser i Panamakanalen ge dig möjlighet att justera en situation som händer längre ned i kedjan, både för lastbils- och järnvägstrafik, för att se till att bananerna inte är mogna vid ankomst.”
Holly fortsätter med att förklara det verkliga målet för de datadrivna insatserna. ”Förutsägbarhet har blivit den största fördelen. Alla fokuserar på 'snabbare, snabbare, snabbare', men vad händer om vi vänder ett fartyg snabbare så att leveransen når Köpenhamn i förtid? Vad händer om de inte är redo i Köpenhamn? Det är som en flygplats: vad händer när flyget landar och det inte finns någon ledig gate? Vi vill inte att hamnarna ska hantera det snabbare och vi vill inte heller att de ska hantera det långsammare. Vi vill ha förutsägbar end-to-end-planering som gör att containern från fartyget fraktas till järnvägen eller lastbilen när de faktiskt är redo för det. Förutsägbarhet är det vi bryr oss mest om.”
Med så mycket inkommande data från Maersks globala nätverk har Holly och hennes team samlat den ofantliga mängden information i en ”datasjö”. Det är den här enorma resursen som skapar byggklossarna för den senaste delen av Hollys digitala native-uppdrag: digital tvilling.
”Det är bara en fjärdedel av teamet som arbetar med digitala tvillingar eller datasjöns instrumentering. De andra tre fjärdedelarna arbetar med avancerade dataprodukter och KPI:er [Key Performance Indicators] för att fatta ännu bättre datadrivna beslut. VI har sju tusen användare som fattar bättre beslut med hjälp av vår datasjö.”
Datasjön kan redan tillhandahålla fantastiska optimeringar.
”Generativ AI är oerhört kraftfullt. Vi tog flera års data för ärendehantering, försäljningspersonal och transaktion. Vi kastade allt i en och samma bytta och började ställa frågor. Utan att finjustera kunde den svara korrekt på en gång. En uppskattning som skulle ha tagit ett proffsteam två veckor att beräkna, med konsultationer och rapporter från anbuds- och avtalsteam, kan nu genereras på några minuter.”
Holly förklarar dock att realtidsdata har ett koldioxidavtryck. ”Även som Chief Data Officer tror jag inte alltid på att generera så mycket data. Det är dåligt för miljön och kräver enorma datacenter. En stor del av våra data måste skickas via satelliter och det är väldigt dyrt. Vi måste vara tydliga med vad som ska användas i realtid.”
För Holly är det dessa data i kombination med AI som har kraften att ”superladda” oss människor, så länge det är rätta data.
”Jag tror att vi har överdrivit den här idén om demokratisering av data. Mindre är mer. Vi har 110 000 anställda och jag lägger mycket hellre data i rätt händer med rätt verktyg och rätt automatisering. Jag tror att vi kommer att se verksamheter och företag göra detsamma i takt med att de generativa teknikerna ger oss enklare sätt att interagera med data och få önskade svar utan att behöva extra lager av API:er [Application Programming Interface], rapporter och översikter. Vi vill inte skapa onödig mjukvara.”
”Alla slags stora dataprojekt drivs av hypoteser. Dessa scenarier ligger långt bortom vad den mänskliga hjärnan kan beräkna. Den verkliga kraften i digital partnersamverkan är att kunna visualisera och förstå förhandlingsaspekterna av ett visst beslut. Du kan använda många olika variabler och testa dem utan att behöva ta fram maskiner och använda dem i den fysiska världen. Vi började med en standardsimulering för digital partnersamverkan där vi återskapade en fysisk miljö för att simulera olika scenarier för fysisk utrustning.”
Det är lätt att tro att Holly har monopol på digital innovation och implementation på Maersk, men så är inte fallet. En snabb tur runt jorden tillbaka till Asien-Stillahavsområdet avslöjar hur Anne-Sophie använder den pedagogiska kraften i virtuell verklighet för att göra driften mycket säkrare.
”Vi använder virtuell verklighet för specifika uppgiftsutbildningar samt för allmän säkerhet. 'Fastsurrning' är processen att låsa fast en container på fartygets struktur och containern som ligger under. Processen involverar fastsurrningsstänger, spännanordningar och lås med mera för att förhindra att containrarna rör sig eller faller ned i vattnet under tuffa väderförhållanden eller hårda vindar. Det kan vara farligt att genomföra det här jobbet om det inte görs ordentligt.”
Det visar sig att virtuell verklighet är fantastiskt effektivt inte bara för att utbilda enskilda arbetare utan även som metod för att utveckla en bredare förståelse för driftprocedurer för hela organisationer.
”Det senaste året har vi investerat i ett program som simulerar en utbildningsmiljö för fastsurrningsprocesser ombord ett containerfartyg. Vi använder VR-appen både för att utbilda våra sjöfarare men också för att hjälpa vår personal på land att förstå riskerna och farorna ute på havet, som vi måste ha i åtanke när vi planerar driften. Enligt mig finns det massor av potential i att utveckla virtuell verklighet, särskilt när det gäller utbildning!”
Det är en sak att bädda in sensorteknik i en produkt under tillverkningen, men hur ser implementationen ut i en miljö som redan är i drift dygnet runt? ”Det tog ett år att implementera sakernas internet och få alla signaler för den första terminalen som vi skapade digitala tvillingar åt. Sedan kunde vi börja finjustera eftersom du måste ta bort oenigheter och standardisera innan det går att optimera, annars optimerar du konstant för fel sak.”
Så hur undviker Holly att optimera för fel sak eller riskera att göra hela den befintliga infrastrukturen instabil?
”AI är den coola nyheten ... utom för oss som har hållit på med det i årtionden. Jag hatar verkligen att fönsterhoppa teknik. Först börjar vi med företagsproblemet. Det är en fyrstegsprocess. Hacka. Bevisa. Leverera. Skala upp. Vi testar teknikens genomförbarhet och utvärderar datakvaliteten.
”Så vi börjar med att hacka och ställa oss frågan 'Är det här något som existerar?' När det gäller digitala tvillingar började vi med ett behov att öka kapaciteten och utförandehastigheten i våra hubbar. Sedan bevisade vi det. Vi gav det till faktiska användare i förväg. Sedan levererade vi det. Vi börjar med att flytta det från en enskild terminal och en tvilling till flera terminaler och lager. Det sista steget är att skala upp ...”
Holly förklarar att tålamod är nyckeln, eftersom det ofta inträffar fel när uppskalning sker för tidigt.
”Många företag och team går direkt över till att skala upp. De bygger en modell och börjar köra den, och levererar den till tusentals användare. Det är ett förfärligt sätt att lansera något. Mellan stegen 'hacka' och 'skala upp' är det förmodligen en resa på ett och ett halvt år. Det här är företagsmjukvara och att skapa produktionskod är inte magi. Det handlar om tusentals användare, inte ett startup-företag med gräsrotstillväxt som kan skalas upp i hundratals. Du måste vara väldigt tålmodig och ge användarna tid att anpassa, implementera och följa med på resan. Vi kör många A/B-tester och experimenterar med en kontrollgrupp som använder det gamla systemet och en ny grupp som använder det nya systemet. Du måste verkligen ta ett steg i taget och skapa inkrementellt. För varje steg får du feedback som du inte förväntade dig. Det vill du ha innan du börjar skala upp.
”Om du inte går igenom stegen och växlar till det nya systemet på en gång så misslyckas du varje gång. Det är som att stöta bort ett nytt organ.”
Hur påverkade den digitala tvillingen förutsägbarheten när den väl hade etablerats? ”Vi ville se om vi kunde förbättra genomförbarheten. Kan vi flytta fler containrar i den här specifika terminalen om vi kan planera bättre? Det brukade vara så att vi behövde planera dagen innan ett fartygs ankomst. Nu kan vi planera tre veckor i förväg och veta exakt vilket arbete och vilken utrustning som krävs.”
Fanns det några oförutsägbara resultat? Holly ler snett ...
”För ett av våra jättefartyg hade vi en hypotes om att vi kunde lasta och lasta av snabbare om vi lade till mer utrustning. Men simuleringen i den digitala tvillingen visade istället att vi kunde ta bort utrustning. Vi brukade ha 12 kranar som var i drift runt varandra, var och en beroende av sina egna funktioner i för- och slutskedet av produktionen. Så vi tog bort fyra och det visade sig vara snabbare, eftersom det resulterade i färre 'utrustningskrockar'.”
Holly har många nautiska mil framför sig för att lansera den digitala tvillingen i alla regioner. Vad ligger bortom horisonten för den ständigt växande datasjön när hon fortsätter att leda Maersks resa mot den digitala native-strategin?
”Jag tror att linjära leveranskedjor blir allt skörare, vilket gör det mer komplext att bistå våra globala kunder. Vi har flera modulära byggklossar. Vi har allt från första till sista milen – hav, tullar, lager, järnväg och landstransport. Vi måste börja koppla ihop byggklossarna till en cirkulär leveranskedja snarare än en linjär sådan, särskilt där vi har dubbla leverantörer och omvänd global logistik för att leverera det vi kallar 'zero touch-logistik'. Kunderna behöver flexibilitet.
”Den stora drömmen är att skapa end-to-end-leveranskedjor genom modulära ett 'nätverk av nätverk' som endast kan skapas av 'hjärnan'. Hjärnan är en samlingsmodell som kartlägger alla olika delar av leveranskedjenätverket och tillämpar det på alla modulära produkter. I slutändan är det dessa data och kapaciteter som måste göra våra anställdas och kunders liv enklare.”
Maersk är på en resa mot en framtid som digitalt native i syfte att ”superladda” sin personal och omvandla teamens förutsägbara drift för att möta klimatförändringarnas utmaningar. Och, som Holly säger, ”innan det fanns ESG (environmental, social, and governance) oroade vi oss för utsläpp. Vi ser det inte som ett 'eller', vi ser det som ett 'och'. Det är något som tas för givet, precis som syre. Vi ska göra allt vi kan. För oss på Maersk är påverkan som vi kan ha på planeten, på alla, enorm!”
För att varje organisation ska kunna spela sin roll i att motverka klimatförändringarna behöver de stöd från globala leveranskedjor som i sin tur bistås av leverans- och logistiknätverk som minskar utsläppen. När Holly och hennes team fortsätter att lansera sin AI-drivna tekniker med digitala tvillingar och leverera driftstatistik utan störningar kan kollegor som AnSo göra små ändringar som ger stor effekt.
Upptäck hur hanterade MetaHorizon-lösningar kan skala din organisation med virtuell och mixad verklighet. Ta reda på hur du kan använda VR och MR för att skapa framtidens arbete och utbildning med våra framgångsberättelser. Det är lätt att komma igång genom att